Rör för dummies... - Rörstärkare - Gitarrforum

Hoppa till innehåll


Foto

Rör för dummies...


  • Vänligen logga in för att svara
49 svar på denna tråd

#1 Carlsson

Carlsson

    Medlem

  • Members
  • 232 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Skaraborg
  • Interests:Duh...

Postad 13 mars 2012 - 10:18

Rörisar är ju kul, som bekant, och det är ju mycket snack här om detta ämne. Kanske bara är jag men... 99% av alla begrepp går rakt över huvudet på mig. Ser ni detta framför er, hur elektrolyter och kondensatorer kommer flygande ur skärmen rätt över skallen? :wacko:

Således... kan nån rekommendera nån site som förklarar det här med rörförstärkeri på en eeenkel nivå? Har alltså inte ambitionen att börja modda eller bygga själv, bara att avmystifiera det hela lite, och få en bild av vad det är som formar ljudet.
Har försökt komma på nåt kul att skriva här. Kommer inte på nånting.

#2 Racing

Racing

    Futhermucker supreme. Biggest A-hole of the pile

  • Members
  • 7 841 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Götelaborg

Postad 13 mars 2012 - 12:09

Förstår dig.
Ett tips e att du googlar "The Valve wizard". Han å en snubbe som kallar sig Aiken har en del mkt informativa sidor. Trollkarlens sidor e väl ngt enklare i upplägg. Men samtidigt...en viss grundkunskap tror jag krävs oavsett vilken av dem å så mkt enklare än så vetti fan om jag iaf känner till online.

Men. Vi kan vända på det. Vad e det du vill ha förklarat? Hur ett rör är delaktigt i att förstärka signal? För det kan vi isf avhandla här....inte svårare än så...å skall vi sen ner på basal komponentlära..så...ptja...jo,det kan vi väl göra det med om du vill men isf blir det som sagt vettigast om du i första läget berättar om var du befinner dig rent kunskapsmässigt.

Living life one fret at a time...

jesper@by-racing.se


#3 Racing

Racing

    Futhermucker supreme. Biggest A-hole of the pile

  • Members
  • 7 841 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Götelaborg

Postad 13 mars 2012 - 12:18

Kan väl börja med att säga som så att du behöver förstå skillnaderna mellan en växelspänning å en likspänning. Likspänning e det vi använder för att driva själva förstärkaren å växelspänningen i detta fallet e dels vad vi använder ut ur väggen,men kanske ännu viktigare...den spänning som induceras i mickarna på din gitarr å som vi då förstärker mångfalt inuti förstärkaren.
Signalen ut ur gitarren e alltså en AC spänning,om än förhållandevis låg sådan,å den varierar då med frekvens osv beroende på vilken sträng du slår an osv. Varierar i frekvens å amplitud. Amplitud e då alltså "höjd",eller om man så vill styrka,på signalen.

Living life one fret at a time...

jesper@by-racing.se


#4 Carlsson

Carlsson

    Medlem

  • Members
  • 232 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Skaraborg
  • Interests:Duh...

Postad 13 mars 2012 - 12:23

Var väl inte bara just rören jag tänkte på, utan mer allmänt, hur det hela fungerar. Är mest av nyfikenhet som sagt, har inga planer på att börja mecka med förstärkare, men man kan ju möjligen lära sig lite om hur man bäst rattar en stärk, om man fattar grunderna i hur dom funkar. Sen som sagt, nyfikenhet, alltid kul att lära sig nya grejer.

Min kunskapsnivå i det här området är myyyycket begränsad. Har väl en ungefärlig uppfattning om vad motstånd, kondingar osv gör (generellt alltså, inte hur de påverkar ljudet i en förstärkare), men där stannar det nog. "Justera bias": :blink: "byta lytar": :blink: osv osv...

Blir nog många inlägg innan jag har fattat... så jag tänkte försöka läsa på lite själv, om det finns nåt skrivet på en sån nivå att jag begriper :P
Har försökt komma på nåt kul att skriva här. Kommer inte på nånting.

#5 Racing

Racing

    Futhermucker supreme. Biggest A-hole of the pile

  • Members
  • 7 841 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Götelaborg

Postad 13 mars 2012 - 13:07

Mmm.....vi gör såhär......

http://www.102983.or...Twen_schema.pdf

Det där e schemat för en Dynacord Twen. Vi använder oss av det för att det dels e enkelt...å för att det dels innehåller iaf ett direkt konstruktionsfel,vilket kan vara bra ur perspektivet "lära".

Du tar tex upp det med lytar. Elektrolytkondensatorer använder man till lite olika funktioner i en röris,å anledningen till att man använder just "lytar" e för att de rent fysiskt har mkt stor kapacitans vs sin storlek. Det e enda anledningen eg...å en anledning så viktig som ngn.

Om du letar reda på den komponent nere till vä på schemat som heter DCN025 så e detta den sk nättrafon. På vä sida om den på schemat har du de knappa 240VAC(alltså växel) som kommer in från väggen.
Den lösningen du ser ritad till vä om trafon med 110/220/240 osv e alltså de "tappar" man kan välja mellan beroende på just spänningen i väggen. Du ser även att det sitter en 1a säkring där.
Det trafon gör e att den transformerar om väggspänningen till en spänning vi har användning för. Som bekant...använder rörisar relativt sett ganska höga sådana. Nättrafon står för lite andra funktioner med rent praktiskt,men de kan vi lämna hän så länge. Se "de andra" funktionerna som steg 2 eller 3 i detta rent kunskapsmässigt.

Hur som. På andra sidan får vi då ut ngr olika spänningar. Dels då det vi använder som drivspänning för förstärkaren å dels det vi använder som sk glödspänning. Det senare ett MÅSTE för att ett rör skall fungera.
Den lilla runda plutten som e inritad till vä om nättrafon(PT;n) e indikeringslampan. Dvs on/off lampan.

På PT;ns högra sida så ser du så ett rör märkt "Rö5".EZ81. Röret e ett sk likriktar rör å det ger att på PT sidan av röret har vi alltså AC spänning...å ut från det röret-åt höger-har vi då likspänning. DC spänning(AC för alternating current å DC för direct current)
Det du ser mitt emellan de två trådar som leder till rörlikriktarn (RLR) e trafons sk centertapp. Som du ser...sitter där en säkring...centertappen e alltså "noll" i måtto att det e den centerpunkt som fasen svänger kring i AC.
Du ser även att vi på hö sida PT;n nu transformerat upp spänningen till ung 300VAC. I samband med likriktningen,som normalt antingen görs med rör som i detta fallet eller ännu vanligare med dioder,så stiger spänningen i det att den förvandlas till DC. Ngt som åxå mkt riktigt e inskrivet som referensvärde som du ser.

Nu e det så att i samband med att vi likriktat så blir aldrig likspänningen helt "ren". Dvs,det finns fortfarande kvar en del AC "smuts" i spänningen å denna vill vi i rimlig mån få bort. Det gör vi genom att vi "glättar" den inkommande spänningen å glättningen sker då genom att man adderar relativt sett ganska stora elektrolytkondensatorer mot jord vilket hämmar det "svaj" som finns runt referensspänningen. Man kan tex innan glättningen ha tex 350VDC men i den likspänningen ha ett "rippel" som det kallas av tiotals volt AC å...det vill vi inte ha då det stör funktionen för många av de komponenter förstärkaren använder.
Så...vi adderar elektrolyter för att stävja ripplet.
Det ligger MYCKET mer bakom det med glättning än det jag beskriver nu,men återigen...steg 2 eller 3....

Därefter ser du att vi "delar ut" spänningen lite varstans över resistor R24 å R26. Dem emellan...glättar vi ännu mer. Detta kallar vi för en spänningsdelare å i denna spänningsdelare sätter vi MYCKET av vad vi senare framför allt har att jobba med i pre-ampen.

Den delen du ser bort mot R23 å den delen av rör2....bortse från den tv. Det e enbart tremolo drivning i denna förstärkaren.

Vad vi kan konstatera e att vi vid spänningsdelaren nu bla skapat en "rail" som sk B+ som pre-ampen har att dra ur,å vi börjar med just pre-amp....

Det väsentligaste att förstå inledningsvis med pre-amp rör e att det i sin fysiska kontakt mot respektive sockel har 9 anslutningspinnar. 3 av dessa,pinne 4 samt 5 å pinne 9 för vanliga ECC 81-83 rör,e vikta till rörets värmare. Dessa pinnar e normalt anslutna till den där nedre delen på ritningen/schemat som anger 6.3VAC. Mao värms rören,allihop i detta fallet,men AC spänning.
Det lämnar 6 pinnar å de 6 e delade i två grupper. Dvs 3 pinnar till varje "sida" av röret,å mkt riktigt kan resp sådant rör då förstärka signalen 2 ggr.

Vi har alltså....en pinne till plus(anod),vi har en pinne till minus(katod) åsså har vi en pinne till styrgallret(signal).

Om vi kikar på första TRIODEN(därav 3 pinnar) där signalen går in..... Du ser ingångsjacket längst upp till vä på schemat, Tydligt märkt.
Då ser du att den trioden har ett anodmotstånd(alltså ett plus motstånd) märkt R5 som e på 100k Ohm. Dvs 100 000 Ohm. I nedankant av röret sen ser du ett motstånd märkt R4 å detta e katodmotståndet (minus motstånd) å detta e satt till 2,2k. Dvs 2200 Ohm.
Man kan säga att de två motstånden balanseras av för....
Rörtyp
Tänkt arbete
Tänkt musikform.
Ingående B+ spänning.

De variablerna ger då röret dess arbetsförutsättningar.

Om vi då först kikar på röret i vila...så kommer vi genom att vi låter gallret,dvs pol7,se jord referens via R3 se till att gallret har samma sk potential som chassiet. Dvs...noll......
Å eftersom R4 som e minusmotståndet för röret e större....å hindrar röret att gå "rakt" i jord så innebär det att vi har ett spänningsfall över det motståndet. Det i SIN tur innebär att rörets "minus" kommer ligga ngr volt ovanför chassiets...normalt typ 1-4VDC eller så....å det e då skillnaden emellan gallrets chassienolla å rörets fiktiva minus som utgör rörets biaspunkt.
Kan förstå om den meningen inte var helt enkel att ta till sig...så läs den igen.
För...den "nolla" vi arbetar med e alltså RÖRETS nolla. Som...då e ngr volt över GALLRETS nolla. Iom det får vi alltså en spännings/potential skillnad mellan de två punkterna å den skillnaden utgör då referenspunkten för röret. Var det "vilar".

Om vi då skickar in signal på pol 7....dvs vår AC signal från gitarren...så kommer den "reta" detta viloläge....å det skapar då en spänningssvikt mellan röret å....R5 i det att setupen strävar tillbaka mot sitt viloläge....å här kommer grejen....för där e då en stor skillnad i sviktet på den signalen vi skickar in på gallret,som kanske e 60-180mVAC eller så...å det spänningssvikt som sker mellan röret å R5. Det anges med en exponent,å den exponenten kallar vi mu. Rörets förstärkningsfaktor helt enkelt.

Så...den signalen vi skickar in på pol 7 kommer skapa ett MYCKET större spänningssvikt mellan röret å R5. Dvs...att det vi gör e att vi inducerar en AC signal I den DC spänning som ligger mellan R5 å rörets plussida,å...det e den vi "utvinner" å driver vidare...

Så. Vi börjar där. Dags att uträtta lite jobb åxå... ;) :lol:

Men återkommer ikväll å tanken med denna posten e kanske inte helt korkad. Tror det kan vara bra om vi avdramatiserar det hela online å förklarar rörförstärkarens olika delar å vad de gör.
Så Thom mfl...fyll i. Ni vet hur det går till!

Living life one fret at a time...

jesper@by-racing.se


#6 Carlsson

Carlsson

    Medlem

  • Members
  • 232 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Skaraborg
  • Interests:Duh...

Postad 13 mars 2012 - 14:11

Grymt! Kvällen är räddad! Lär ju få läsa igenom det här några gånger innan det sjunker in... Som sagt, alltid kul att lära sig nya grejer.

Jag tackar och bockar, och ser fram emot fortsättningen.
Har försökt komma på nåt kul att skriva här. Kommer inte på nånting.

#7 Se7en

Se7en

    Forumsräv

  • Members
  • 380 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Göteborg (Mark)

Postad 13 mars 2012 - 14:15

Bra skrivet.
Det är väldigt intressant, även med gitarrprocessor som AxeFX, eftersom du kan "digitalt" forma ljuden med dessa parametrar.

My gear: 6xCaparison --> AxeFx2 + MFC-101 --> Custom 2x12Cab (EVM12L w/ Matrix GM50)


#8 Racing

Racing

    Futhermucker supreme. Biggest A-hole of the pile

  • Members
  • 7 841 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Götelaborg

Postad 13 mars 2012 - 22:03

Jahapp.
Vi hade alltså nått dit att vi hade "retat" viloläget för första trioden med en AC signal från vår gitarr å vi e nu medvetna om att själva förstärkningen blir en funktion av dels triodens arbetsparametrar rent motståndsmässigt,men även att det blir beroende av den ingående vilospänningen på rörets plussida.
Vi använder alltså primärt SPäNNINGEN till att förstärka vår ursprungliga signal i en rörförstärkare,i kontrast till andra förstärkarlösningar å däri hittar vi åxå orsaken till att man av hävd använder så livsfarligt höga volttal i en röris.

Olika förstegsrör har olika funktion å olika "mu". "Mu" då alltså den angivelse av faktor som röret har KAPACITET till att förstärka signalen med. Det är INTE detsamma som att det GöR utan bara en referens på att det KAN.
Mängden mu bestäms alltså av ett antal faktorer enl ovan,bortsett från själva rörtypen i sig.
Om vi då tittar på ett av den vanligaste rören i sammanhanget idag,ett ECC83(även kallat 12AX7 på andra sidan atlanten) så har det referens mu 100. Dvs att det har en maximal förstärkningsfaktor av 100ggr.
Normalt utvinner man dock inte det mu;et utan man brukar röra sig kring 50-65 ggr eller ngt liknande,allt beroende på rörets kringfaktorer som sagt. å...glöm nu inte att drivspänningen IN på anoden e en av dem. Man begränsar mängden mu man tar ut av flera orsaker,å EN av dem e det man kallar S/N. Signal noise ratio.

Oavsett. Vi har alltså nu genom rörets arbete skapat en spänningssvikt i likspänningen mellan anodmotståndet å rörets anod-eller bara nod som förkortning. Den mängden svikt,alltså i vårt fall att läsa som en växelspänning,kommer då som sagt dels vara beroende av ingående spänning naturligtvis(som normalt ligger i faggorna kring 300VDC i moderna rörisar) men framför allt blir det en funktion av ytterligare två saker.
Dels rörets arbetspunkt/vilopunkt som då till största del sätts av KATODmotståndet...å del blir det mycket beroende av hur stort anodmotståndet e. I det senare fallet skulle man kunna säga att anodmotståndet fungerar som en choke. En åtstrypning,å det medför att ju större anodmotståndet e med en given B+ desto större blir svinget eftersom anodmoståndet sätter begränsningen under last.
Kort sagt? Ju numeriskt större värde vi har på anodmotståndet desto större förstärkning uppnår vi,meeeeeeeeeeeen....samtidigt så kommer den givna trioden-med de givna förutsättningarna vad avser arbetspunkt samt B+ osv,att gå i taket å nå sitt max.
Detta sista....e vaket att ha i minne...framför allt "längre in" i förstärkaren.

Om vi för ett ögonblick släpper det med pre-ampen å istället kikar på "mottagaren" av pre-ampens signal,dvs fasvändaren samt slutsteget,så sätter de senare eg behovet för hur mkt signalen behöver förstärkas av pre-ampen för att bla nå märkeffekten för vad slutsteget kan leverera.
Dvs,att om vi inte matar slutsteget samt fasvändaren med tillräckligt med signal så kan slutsteget vara på precis hur många watt i tomgång som helst. Förstärkaren kommer inte låta speciellt mycket eller högt för det.
Så?
Hur mkt AMPLITUD(styrka) behöver vi då? Jaaaaoooooo....se svaret på den frågan e att det varierar lite med typ av slutrör. Man anger bla då mängden sving som behövs in på arbetande galler på slutrören å kommer vi inte upp i de nivåerna...så skiter det sig kapitalt med att få till en vettig förstärkare.
Ok. Vi släpper det med slutsteget där....å tar bara med oss det som sagts tillbaka till resonemanget om pre-ampen.

Hur mkt sving behövs då? Ja som sagts varierar det med typ av slutrör,men kikar vi för sakens skulle tex på ett par EL34 kan de ta bortåt 25VAC i sving utan att kräkas. Ett par 6V6 tex....runt 10-12V osv osv. Eller..som i fallet med de EL503 jag precis krånglat med i den där FBT;n man kan läsa om...de slutrören har mkt egenförstärkning trots sin uteffekt varför de i likhet med tex 6V6 inte har behov av så mkt sving de heller...(å vi kan kika på det med egenförstärkning å vad det medför sett ur perspektivet "eta"(dvs verkningsgrad) osv vad det lider,men återigen...kurs 5 eller 6 i det läget... :lol: )

Men. Låt oss då säga att vi söker +/-20VAC för sakens skull. Skit i det specifika,utan ta bara siffran för att den e rund å någorlunda i fas med verkligheten.
Ok.
Så vi skickar som MAX då tex in 200mV via gitarren. åsså förstärkte vi med tex 60ggr....jamen va fan? Vi e ju snart där!! Med sketna EN triod!!! Japp...vi e snart nog där. Faktum e....med ett sketet förstegsrör,dvs 2 aktiva trioder,har vi snart nog nått behovet.?
Ooooooooookeyyyyyyyy.....men vad fan skall vi då med 3 eller 5 förstegsrör till? Vi kan ju på det sättet skapa mer signal än vi nånsin behöver rent tekniskt? Jo...det e sant,men grejen e...nu handlade ju inte detta primärt om det tekniska behovet utan om.....ljud.

Om man då tex sätter upp olika trioder lite olika vad avser anod samt katodmotstånd tex...så kommer de alla att prioritera lite olika frekvenser å belastningar....å se det e DET vi vill åt i en modern rörförstärkare! Vad det blir...hm...
Jag skall dra en parallell.
Ni står i köket å gör köttfärssås. Om ni bara matar ner köttfärs å tomater osv så blir det iofs....köttfärssås men den kommer då fan rakt inte smaka nå vidare. Om vi då adderar lite chili...lite koriander...lite vitlök,å vi kan välja om vi vill skiva eller pressa den osv,så har vi snart nog kryddat den där köttfärssåsen så vi tycker den smakar bra!!!
å...vi kan variera hur vi kryddar mer eller mindre i all oändlighet. Om vi adderar kryddor (jmfr- motståndsvärden) som inte passar till blandningen...smakar det skit (jmfr-låter illa),men de gånger vi kryddar med kunskap å insikt om hur vi vill att det skall smaka så kan rent av resultatet bli HELT fantastiskt.
å det e EXAKT likadant med detta med hur vi sätter upp de olika trioderna i pre-ampen på en röris. Det e EXAKT så. Vi har alltså rent tekniskt kanske inte behov av 5 trioder...men vi VILL ha dem för att just "krydda" vår ljudmix till det VI vill att det skall låta som.
Så enkelt e det,å jag hoppas att ni tog till er av liknelsen. Hoppas den var bra å lätt att fatta.

I detta läget...skall vi eg länka till ett lastdiagram för tex ett valfritt ECC83...å mer er nyvunna kunskap kan ni nu kika lite i diagrammen å förstå iaf LITE mer om vad fan de säger. Märk nu väl....där sätts INTE ut "med anod å katodmotstånd si eller så"....utan där anges linjer som en funktion av BIAS samt drivspänning. å...bias vet ni nu hur den sätts samt kan justeras för PRE-AMP RöR av ECC typ. Detta är INTE samma sak som hur bias hanteras för pentoder mm som används i slutsteg-vi kommer dit,men en sak i sänder.

Nåja.
Hur utvinner vi nu då den där signalen som vi vill åt ur de ~200VDC som ligger vid anoden då(kom nu ihåg,300VDC INNAN anodmotståndet)? Jo ser ni....det e här det där med kopplingskondningar kommer in.
Genom att ansluta en kopplingskondensator till den spänningen så kommer den kondensatorn,som då oftast e av polyester eller annan plasttyp,att "spärra" DC spänningen...men släpper igenom AC signalen...fiffigt va... ;)
å det e precis vad vi gör. Vi avkopplar alltså DC spänningen....å ur det får vi helt enkelt en DC "spärr"....å vi har nu utvunnit vår avsevärt förstärkta signal.

Det vi gör nu....e att vi leder den signalen in på NäSTA triods galler....å se sen e cirkusen igång. Se ovan med det med köttfärssåsen. Vi kan då välja att "buffra" signalen som det heter genom att tex installera ngt vi kallar en gridstopper...å det e då ett motstånd vi installerar ivägen för signalen. Det motståndet kommer givetvis att göra det trögare för signalen att nå sitt mål...å vad vidare e olika trögt för olika frekvenser.....å i sin tur kan vi avleda en del av signalen rakt i jord....dvs "döda" delar av den....å på så vis kan vi då hantera AMPLITUDEN så att den hela tiden blir hanterbar. Gridmotståndet samt motståndet mot jord,vilket i sin tur MåSTE till ett...iom att annars kommer påföljande galler att sakna referenspunkt för sin bias...remember... ;) ...å gridmotståndet samt referensmotståndet bildar då det man kallar en spänningsdelare.

På Twen schemat ovan e alltså C1 den signalkondning som avkopplar DC signalen....åsså leds den in mot volympotten....märkt pot1....åsså leds signalen in på gallret på pol 2 på rör 1.....så volympotten utgör då en variabel spänningsdelare för gallret på pol2 enl schemat ovan

Pot2 i sin tur...som e märkt Klang...e alltså ett tonvred. Vi kan återkomma till hur tonstackar å div filter mm fungerar...men återigen....det e inte direkt väsentlig kunskap för att förstå hur detta funkar. Vi kan komma till det tids nog ifall ni e intresserade,men återigen...jag skriver INTE detta som ngn avhandling eller absolut sanning utan i ambition att på ett enkelt å begripligt sätt förklara hur det hela funkar. Så vanligt hyggligt folk i form av entusiaster skall begripa å framför allt kunna känna igen sig.

Nåja.
Då ser vi hur den andra trioden arbetar med ett anodmotstånd R11 som då e på i sammanhanget massiva 270k....å katoden ligger på 2.2k (R9)...å som sagt...om vi tex kikar på en hi-gain setup så e det bara så att vi gör om å gör om å gör om detta med trioderna...gång om annan. Svårare e det alltså rent principiellt inte...å det e som sagt INTE för att skapa "mer" förstärkning primärt utan för att "krydda" vårat ljud.
Framför ALLT när vi så småningom kommer in på det med distortion....för se DäR börjar det hända en jävla massa spännande fenomen!!!

Nu hör det till saken att jag lurat er....lite granna....för grejen e att om vi nu kikar på själva fasvändaren(rör2-pol6/7/8) som e av concertina/katodyn typ(det finns ngr olika lösningar på det med fasvändare)så fyller eg den andra trioden på rör1 två funktioner. Dels färgar den å förstärker den iofs signalen....men...en concertina fasvändare har i reell mening ingen egen direkt förstärkning,eller iaf mkt liten sådan,varför den MåSTE ha en sk driver....å det driversteget...se det e andra halvan av rör1 i en Twen.
Så...då inser vi ju snart nog att andra halvan av rör1 fyller två funktioner. Men...for the sake of argument brukar man räkna driversteget till....slutsteget då det "egentligen" hör till fasvändaren eftersom fasvändaren i DETTA fallet,med concertinan,inte fungerar utan det.

Så.
Vi bromsar där i 1a läget...åsså tar vi frågor på det.

Living life one fret at a time...

jesper@by-racing.se


#9 galanti

galanti

    Medlem

  • Members
  • 160 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Gällstad/Ulricehamn

Postad 13 mars 2012 - 23:19

Waow! Det här var grymt bra!

#10 Racing

Racing

    Futhermucker supreme. Biggest A-hole of the pile

  • Members
  • 7 841 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Götelaborg

Postad 14 mars 2012 - 00:09

Kiitoos.

Living life one fret at a time...

jesper@by-racing.se


#11 nystrom82

nystrom82

    Medlem

  • Members
  • 108 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Luleå

Postad 14 mars 2012 - 08:09

Mycket bra tråd!
Det med köttfärssåsen var bra, hoppas bara att jag inte förvirrar begreppen nu och löder fast en chili på r5 i den sketna lilla windsorn. ;)

www.geofex.com är också en ganska intressant sida med rätt mycket att läsa om rörisar. Jag har inte riktigt kompetens att bedöma sanningshalten på den sidan, men för en glad amatör låter det mesta rätt vettigt.

/JN

#12 tigeraxe

tigeraxe

    Medlem

  • Members
  • 90 Inlägg:

Postad 14 mars 2012 - 19:47

Intressant! ska också läsa igenom tråden när jag har tid och ork, tack :)

#13 matsa16

matsa16

    Medlem

  • Members
  • 78 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Norrköping
  • Interests:Ja !

Postad 14 mars 2012 - 21:05

Kanonbra skrivet !
Mycket intressant o lärorikt !
<p>Gibson SG Special Heritage Cherry -01 ,  Xibson SG Custom lightningbolts , Epiphone SG 50th anniversery 61 2x p90 , Kramer striker 211 ,Yamaha thr 10

#14 Racing

Racing

    Futhermucker supreme. Biggest A-hole of the pile

  • Members
  • 7 841 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Götelaborg

Postad 14 mars 2012 - 23:46

Tack.
Jag förstår om det e mkt att ta in...begriper det,men som sagt...jag avvaktar med att skriva vidare i väntan på ev frågor som har med det att göra som jag skrivit.
Så kom igen bara gubbar...kan jag svaret på ngt ni undrar så VET ni att jag svarar hellre än gärna. Finns inga "dumma" frågor.

Living life one fret at a time...

jesper@by-racing.se


#15 nystrom82

nystrom82

    Medlem

  • Members
  • 108 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Luleå

Postad 15 mars 2012 - 15:15

Åtminstone så är jag nyfiken på att få detta med filter förklarat på ett begripligt sätt. Dock vet jag inte om det passar bäst här eller i windsortråden.
/JN

#16 Racing

Racing

    Futhermucker supreme. Biggest A-hole of the pile

  • Members
  • 7 841 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Götelaborg

Postad 15 mars 2012 - 19:40

Nah,det blir väl enklast här.

Om vi tittar på det med signalkondensatorer så e det så att de släpper igenom AC signal betraktat som frekvens beroende på deras kapacitans. På svenska innebär det att tex en vanlig kapacitans för en signalkondning e 0,022uF. Eller även kallat 22nF. Om vi lägger en sådan ivägen för signalen kommer den att släppa igenom allt ovanför ett visst tröskelvärde,som i fallet med 22nF e på storlek med 40hz eller ngt liknande(minns inte specifika talet). Om vi då tex sätter dit en på 0,047uF/47nF istället så kommer den klippa vid typ 20hz istället...å åt andra hållet kan man alltså "spärra" för basfrekvenser genom att installera en kondning ivägen för signalen på tex 4,7nF/4700pF. Å...man kan gå mindre än så.
Ngt som man oftast gör i samband med att mängden distortion ökar då disten i sig skapar udda å jämna harmonier som kan vara svåra för förstärkaren att återge i de nedre frekvensregistrena.

Så långt då rena "spärrar".

Om man då istället tex lägger en resistor(buffer) om tex 470k Ohm ivägen för signalen å PARALLELLT med det installerar tex en konding om 1000pF....jag då har vi skapat ett sk shelf filter. Med kunskapen ovan inser vi snart att högre frekvenser kommer kunna passera 470k resistorn utan motstånd via kondningen...medans de lägre frekvenserna då buffras tack vare resistorn.
Å...detta kan man lattja med i all oändlighet egentligen.

Likaledes kan vi "blöda av" tex diskant om vi får för mkt av det...genom att helt resolut tex installera en 220pF kondensator mellan signal å jord,å hur mkt av signalen som blöds av blir en funktion av tex var vi låter den kondningen greppa in. Tex före eller efter gridstoppern för gallret ifråga.?

Vill vi i sin tur uppnå ett beteende där riktigt höga frekvenser inte ges utrymme alls i en viss triod fungerar det alldeles utmärkt att tex installera en liten keramisk kondning parallellt,alltså "över",anodmotståndet.

Det finns en bokstavlig myriad av lösningar på detta å framför allt kan man kanske säga att de används mer å mer ju mer distortionsrik stärkarn är. Just pga att distens egenheter å hur/var de förstärks. Grundpoängen med filtrering e ju i VÅRT fall att en gitarrförstärkare e ganska specifik rent frekvensmässigt egentligen. Gitarrens område där den arbetar e ju i huvudsak mid å ju mer dist...desto mer fokus.

Jag tror att själva grunden i detta skall hållas enkelt,å det finns tex beräkningsgrunder för sånt här...men ärligt sagt...man kan räkna sig trött om man då pysslar med tex en lead kedja. Jag för en anser isf att det e MYCKET vaknare att lattja med det empiriskt som det heter. Kort sagt,prova.
Det som e lite av grejen här e att det för oss amatörer kan vara mkt mkt svårt att förutsäga ett givet beteende i en hi-gain krets. Fö...FWIW...definitionen av hi-gain till min kännedom e att man använder 4 gainsteg eller mer.


Men med det sagt,å såpass enkelt förklarat,avfärdar jag absolut inget i det men....jag tror det e lite utanför tanken med tråden. Dvs "Rör för dummies". Hela grejen med att specifikt forma ljud har inte speciellt mkt att göra med grundfunktion i en röris i sig å jag tror att för denna tråden e det nog vist ifall vi inom rimliga gränser håller oss till temat.

Så.
Om vi tex tar det med fasvändare...där tror jag det e många som uppfattar det som nån form av black magic,å det e det naturligtvis inte. Hur många av er e med på vad fasvändarn rent principiellt gör.?
Samma,på temat ovan....tonstack kanske vi skall avhandla det med?

Living life one fret at a time...

jesper@by-racing.se


#17 galanti

galanti

    Medlem

  • Members
  • 160 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Gällstad/Ulricehamn

Postad 15 mars 2012 - 22:35

Fasvändning, yes! och tonstack, då blir det roligt på riktigt :-) Jag vill inte kalla denna tråd för "rör för dummies" utan snarare grundläggande rörteori på ren svenska :-)

#18 Racing

Racing

    Futhermucker supreme. Biggest A-hole of the pile

  • Members
  • 7 841 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Götelaborg

Postad 15 mars 2012 - 22:50

Jo...å som vi snacka om över telefon broder...jag tror,rätta mig om jag har fel,att det enklaste exemplet på det med fasvändare e en concertina.
Ngt vi alltså återfinner ovan i Twen schemat.

Poängen e....nu skall ni få tänka lite....
För att få det hela till push/pull...dvs takt å mottakt....så börjar det egentligen med OT;n. Dvs utgångstransformatorn. Tänk nu AC signal...å sinusvåg.
Någonting måste alltså ge upphov till detta...å det e inte OT;n...å det e inte slutrören....

Kika nu på fasvändarn i schemat ovan...å se värdet för anod samt katodmotstånd. Bortse från den lilla svansresistorn,dess uppgift e att i grunden ge trioden ifråga en bias förutsättning(det finns concertinor som saknar den resistorn helt)
Å...anod å katodresistorn e alltså....lika stora. Det ena e plus sida....å det andra e minus sida.... ;)

Vad e det som e signal,å vad e "motsignal". Tänk nu mina herrar...å berätta för mig vad det e som händer. Att bara få svaren...kräver inget av er. Så...tänk...å berätta.

När ni tex läst om mitt å Kapten Gnissels orerande om sk PI,s(phase inverter-därav) så e det i huvudsak två typer. Dels då concertinan ovan å dels...LTP. Long tailed pair. Men...den senare TROR jag e svårare att "se" logiken i från ett schema för den som inte e så van.

Alltså. Fokus på pol 6/7/8 på rör2....R14 samt R27 e det intressanta.R13 kan ni för resonemangets skull bortse ifrån.

Living life one fret at a time...

jesper@by-racing.se


#19 Racing

Racing

    Futhermucker supreme. Biggest A-hole of the pile

  • Members
  • 7 841 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Götelaborg

Postad 15 mars 2012 - 22:54

Sen fö.
Med moderna mått trams å ren feldesign,se ovan.......kolla C6 samt C5 å berätta för mig hur man har tänkt.

Med båda uppgifterna ovan...kom ihåg. Det FINNS inga dumma svar. Det existerar inte ens. Tanken e som sagt att ni skall förstå vad som gör vad i en röris å varför.

Living life one fret at a time...

jesper@by-racing.se


#20 nystrom82

nystrom82

    Medlem

  • Members
  • 108 Inlägg:
  • Gender:Male
  • Location:Luleå

Postad 16 mars 2012 - 22:03

C5 måste ju vara att man tänkt leda bort ytterligare AC spänning, fasvändaren tror jag också att jag kanske fattar efter att ha gnuggat de små grå sen igår kväll. Kan det vara så att man vill skicka likadana faser/signaler/vågor vet inte det rätta ordet in i drivsteget både från anod och katod sidan.
Hoppas att någon får ett gott skratt ifall detta är helt uppåt väggarna. :D C6 däremot?




0 användare läser detta ämne

0 medlemmar, 0 gäster, 0 anonyma medlemmar