50 svar på denna tråd

[KarroGitarro]

Martin på 20 October 2011 - 22:24 sade:

Vad gullig du är KArro!! Ah, har haft tandställning i 3 år, missat tider, gått upp, gjort ont varje gång man spänner åt den, har inte kunnat le normalt på typ 3-4 år. och låter som du också fick ditt av det goda... men smärtan ah, jag beskrev det så här: : "Det kändes som du jämt var i "kläm" som att nån lagt in kuken i ett skruvstäd, fast kuken satt i ansiktet.... jag blev ju aggressiv." haha. Sen är det flytande föda som gäller i veckor nu, första dagarna kunde jag inte äta alls, utan fick sockerlösning i armen, hjärtade orkade knappt slå runt det i kroppen heller, och fick inte sova, kroppen var i nån slags chockfas, eftersom ansiktet var så messed up, riktigt jävla scary var det men skönt att du fick bort mandlarna, så kanske din kropp kan må bättre nu, din röst, och din hals! jo det första jag gjorda när jag kom hem var och gå till min 12-strängade tror jag, och bara hålla I den, lugnade ned mig skitmycket. nä nu är det dags att sätta gränser, har haft mycket tid att tänka på hur utnyttjad man blir av alla människor runtomkring en helatiden. dags att sätta hårdare gränser och hala in kuk och fitta i brallan!
kram syster

edit: dom kapa käkbenet på två ställen, och gommen meka dom också med tror jag, så var rejält svullen när jag vakna, såg ut som en fet brud som fått i mig en hink LSD och blivit misshandlad av järnrör i 1 vecka =(

edit 2: sen var det så klart en bög-sjuksyster som skulle tvätta mig morgonen efter operationen, och bögjäveln säger något om att ta en "rackabajsare" på morfinpumpen, och är allmänt jävla fyrkantig av sig, och sa nånting om mitt hår, så jag lacka ju ur som fan, och idioten trampar på mig, den jävla fittan!!! han hotar mig till livet, när jag knappt kan stå upp, så jävla feg, jag hade ett vittne på det, men jag ska be för honom i stället. förlåta. ville bara berätta att sjukvården kan vara dangerous place to be, så ta inte ned era sköldar även om ni ligger på ett sjukhus, det är där dom mest lömska jävlarna jobbar.

Men shit, låter ju helcreepy Sån behandling klarade jag mig ifrån, jag hade ganska trevligt på sjukhuset (roligaste var när jag vaknade, och inte fattade på ett bra jävla tag att dom faktiskt hade flyttat ut mig från operationssalen. "öööh ursäkta, har ni FLYTTAT på mig?!") Förutom att alla sa olika saker till mig om vad jag får eller inte får göra efter operationen... Efter halsmandeloperation får man stanna en natt och sen åka hem. Det som var riktigt dumt var att ingen varnade mig för hur ont det skulle göra en vecka efteråt, alla sa nåt om att "det kommer eventuellt göra lite ondare" men som sagt, gjorde så ont i tre nätter att jag bara ville skjuta skallen av mig, seriöst. Och ingen hjälp fick jag fast jag åkte tillbaka. Men efter den tredje natten kom jag till en läkare som faktiskt sa som det var, att det SKULLE göra sådär jävla skitont. och då kände jag mig lugnare, och sen dess är smärtan mindre och jag kan sova åtminstone. Skönt. Men ja, jag har haft en halsböld + två gånger halsfluss under bara två månaders tid, så det kommer vara skönt att vara av med dom.

Flytande föda är hur tråkigt som helst, tyckte jag iallafall första dagarna, sen när den värsta smärtan kom var jag bara tacksam för att jag överhuvudtaget kunde äta nån gång ibland det bästa tipset jag fick av den sista läkaren var att det inte kommer läka om man inte får mat och sömn. Så hur ont det än gör, försök sova. värsta natten försökte jag inte ens och hade inte ätit, som pris fick jag en till djävulsk natt.

Jag förstår att mitt inte riktigt går att mäta sig med ditt, jag pratar om dagar och inte veckor, men ja, känns lite skönt att inte vara ensam nyopererad i världen!

Får man fråga vad anledningen var till att du fick lov att operera käkbenet sådär?

[Martin]

Ja, fyfan... Finner inga ord. Men jag lärde mig massor så är tacksam. Sköterskorna hade inte heller nån koll, jag vred lite själv på min dropp, eftersom dom bara gick efter regelmässigt schema och inte kunde anpassa saker och ting med eget tänkande, utan dom är styrda av färdiga ekvationer, som dom inte förstår. Väldigt skrämmande att gå runt och bli behandlad av såna. Men det fanns givetvis massa guldkorn också, big up till sköterskan Malin som höll min hand natten den mörkaste natten, ska ge henne en fet jävla kram om jag ser henne. En riktig rocker girl! Men det är allmänt känt att det bara blir en del av hjärnan som växer när man bara får teori och inte omsatt i förståelse efteråt. Många som jobbar på sjukhus har dragits till miljön på grund av att dom inte kan ta reda på sig själva fullt ut, utan har nån form av förbindelse antingen till modern, eller fadern som inte är hel, tror jag. Att få ta hand om andra hjälper då dessa människor att få känna sig hela. Men problemet med mig är att jag "känner sånt" och jag vet när saker kommer av välvilja och "tvång" så det var ganska obehagligt att ligga där för min del, för den enda referensen jag hade var när jag var 12 år gammal och fick blindtarmen eller nått sånt, och då var alla så himla förståelse, och öppen hjärtade, men när man kom dit som långhårig man 11 år senare, då såg man bara en "patient" och 0 av mitt hjärta. Detta beror på ju förutfattade meningar, och brist på närvaro i sig själva. Sen förstår jag hur systemet funkar då mitt ex pluggar te sköterska, men det är skrämmande att sjukvården har "devalverat" så pass mycket att det springer runt folk som egentligen inte fattar vad dom gör, går på rutin, och bara tror det är nått jävla vuxendagis. Blev behandlad som en liten unge, en jävla blond tjej, ung, prata till mig som jag vore 8 år gammal, och kunde inte svara på mina frågor, hon var helt stirrig. Typisk en sån där som är där för hon inte kan ta hand om sig själv, så tar hon hand om andra tror jag. Det är skrämmande hur som helst, min bästa vän som sitter i rullstol och har en cp-skada gjorde också en omfattande ryggoperation en gång, och förståelsen från sköterskorna var i princip noll, eftersom det gick utanför deras manuskript, då dessa människor har noll förmåga att improvisera fick hennes mamma, sjuk i feber, duscha henne, när hon började spy av morfinet på natten. var också livrädd när dom körde mig från post-op och jag var helt groggy och hade hostat ut blod, då är det en sköterska som knappt har kordination att gå baklänges som kör mig i en LUTANDE BACKE, med trappsteg på sidorna, tänk er "bergsväg i tecknad film" fast mer klaustrofobiskt än så, haha. Senare på natten skulle samma sköterska och hennes äldre kollega köra mig till ett annat rum då dom såklart placerat mig i en snarkane gubbes rum, då körde dom rakt in mig i väggen, PANG, noll jävla kordination, dom kan inte ens köra sängjävlarna vettu, hahah, det var precis som i dom värsta filmerna hahahhaha. stackars människor. en natt när jag kände så mycket ångest att jag var tvungen att röra på mig för att inte fräta sönder hjärtat direkt i sjuksängen, så hitta jag nån filt och halta mig ut i korridoren, och ba däcka ihop mot väggen på golvet (hade vid det här laget helt tröttnat på att ringa på den där jävla klockan för att få hjälp, då dom med deras orolighet/brist på förståelse bara sög ur den lilla energi jag lyckats vila upp), satt mig där med mina kuddar och tjuvlyssna på deras boxade samtal om deras lilla verklighet ute i personalrummet, hörde deras hariga och överbeskyddande skötröster, det var förmodligen hon som kört in mig i väggen som prata, tyckte känna igen hennes röst, hon satt där och raljera över ett invandrartätt område i stan, om dess skola som tydligen var "livsfarlig" eftersom nån hade blivit rånad där, och att hon aldrig nånsin skulle kunna låta sina barn gå där, fyfan vad illa jag mådde. hade lust och bara gå in och säga åt fanskapet, VAR INTE RÄDDA, det är precis det dom vill, måste ut och prata med människor, umgås, socialisera, mötas, känna, uppleva, gråta, slåss, ja allt det som föder oss, och inte isolera och överbeskydda, och bygga murar och hat. men där satt jag och mådde mer och mer illa av deras prat, så jag halta ut, utan att nån såg nått, och snodde en dricka ur nått kylskåp och gick tebaka. hade förmodligen lite feber, så det var gött att få kyld dryck. var dessutom skönt att komma till entrén och se att den fanns kvar, då jag hade suttit där innan operationen, blev lugnare när jag tänkte på att jag hade kommit "därifrån".

Nu låter som en galen hater igen, återigen, det finns asbra sköterskor, läkare, och förnyare av det moderna sjukvårdssystemet. Men just den avdelningen jag var på denna gången var ingen höjdare. Att kunna bemöta alla människor är något dom ska kunna göra i sitt yrke. Hade en hel lista av förbättringar i huvudet jag hade tänkt ut när jag kom hem, men så här några dagar efteråt så har hjärnan sorterat ut hälften, av ren ilska för att jag förmodligen fortfarande är irriterad och inte vill behålla minnet av upplevelserna. Fan förr i tiden stod ju folk uppradade och var stolta över att få ta hand om människor, hade på sig såna här jävla rockar och kaptenmössor och skit, raka ryggar, idag haltar dom runt med sorg i ögonen, och skjuter i morfin i patienter som inte ens orkar leva. Det är ju en bra utveckling! Fan, väljer ändå att minnas det som var bra, dom bra läkarna/sköterskorna så klart. än finns det hopp för sjukvården, problemet är bara att dom har fokuserat för mycket på karossen, och noll på det som driver bilen framåt, hjärtat och själen.


Och du Karro, dålig stil av dom att inte säga till dig hur det ska kännas, du vet, man måste själva ta ansvar och planera upp sin egen vistelse, och skriva färdiga lappar innan, speciellt om man för nedsatt talförmåga som jag hade, då tar dom sig friheter... både på det homosexuella och det fittiga planet... haha!

Just... jag fick göra operationen för att jag helt enkelt inte kunde bita ihop. Har varit på tandreglering och så till och från sen jag var liten kid, har alltid varit ett helvete, och skämts över mitt leende, så det kanske kan bli bättre nu. det är ganska vanligt med såna här operationer. Ett litet glapp mellan tänderna vilket gör att man inte slappnar av i käken, och man gnisslar tänder, och man kan få problem när man blir äldre och liknande saker, att bettet passar underlättar. Det finns olika teorier om varför bettfel uppstår, varav "höger" anser att allt är genetik, och varav "vänster" anser att vår moderna kosthållning, mjuk värdelös spymat med kemikalier och gift i, gör att vi inte får kraft i bettet, och liksom "gnager" rätt skiten när vi växer upp, så de flesta vuxna har mer eller mindre lite fucked up bett. Jag har även en egen teori om att sättet man använder sitt leende på, och hur man slappnar av i sitt ansikte/ler påverkar. Så inte bara det man äter. Utan mycket påverkar.

Big up för det "Avslappnade leendet"

[Society]

Usch, låter verkligen jobbigt det där, inte alls skoj. Jag skickar över ett stort gäng med tankar om att du ska känna dig bättre snart! Till dig oxå Karro!

[Martin]

Society på 20 October 2011 - 23:39 sade:

Usch, låter verkligen jobbigt det där, inte alls skoj. Jag skickar över ett stort gäng med tankar om att du ska känna dig bättre snart! Till dig oxå Karro!

Tack min gode herre =) Detsamma, må helgen bli till din fördel. Imorgon ska jag te sjukhuset igen och ta ut alla stygnen ur tandköttet väldigt metal.

[Society]

Tackar och bockar, detsamma!

Nu dags för sängen, jag lider av det där problemet att jag ofta inte kan sova på nätterna (även fast jag inte sover på dagen för det klarar jag inte) så jag är ofta vaken och petar med saker eller fixar med något och så fort jag känner lite trötthet komma krypande så skyndar jag mig i säng, men ibland måste jag försöka lägga mig ändå och hoppas att sömnen ska infinna sig men då blir ofta resultatet att jag ligger vaken och vrider och vänder mig tills jag bara blir tvungen att kliva upp iaf. Men men... Det är väl bara att försöka (igen).

Önskar god natt och hoppas även du kan sova trots smärtor och så!

[KarroGitarro]

Martin på 20 October 2011 - 23:32 sade:

Och du Karro, dålig stil av dom att inte säga till dig hur det ska kännas, du vet, man måste själva ta ansvar och planera upp sin egen vistelse, och skriva färdiga lappar innan, speciellt om man för nedsatt talförmåga som jag hade, då tar dom sig friheter... både på det homosexuella och det fittiga planet... haha!

Just... jag fick göra operationen för att jag helt enkelt inte kunde bita ihop. Har varit på tandreglering och så till och från sen jag var liten kid, har alltid varit ett helvete, och skämts över mitt leende, så det kanske kan bli bättre nu. det är ganska vanligt med såna här operationer. Ett litet glapp mellan tänderna vilket gör att man inte slappnar av i käken, och man gnisslar tänder, och man kan få problem när man blir äldre och liknande saker, att bettet passar underlättar. Det finns olika teorier om varför bettfel uppstår, varav "höger" anser att allt är genetik, och varav "vänster" anser att vår moderna kosthållning, mjuk värdelös spymat med kemikalier och gift i, gör att vi inte får kraft i bettet, och liksom "gnager" rätt skiten när vi växer upp, så de flesta vuxna har mer eller mindre lite fucked up bett. Jag har även en egen teori om att sättet man använder sitt leende på, och hur man slappnar av i sitt ansikte/ler påverkar. Så inte bara det man äter. Utan mycket påverkar.

Big up för det "Avslappnade leendet"

Ja, detta var första gången jag nånsin legat på sjukhus så har väl lärt mig nåt av det.
Oj, men jag biter ju alltid ihop jättemycket på natten. :| Bäst att inte säga nåt om det för jag vill inte genomgå samma operation som du helst. Jag insåg det när jag, först när jag hade halsbölden i aug och så nu, var tvungen att sitta upp och sova. Huvudet ramlar ju framåt lite då och jag vaknade varje natt flera gånger av att jag bet mig jättehårt i tungan. Till slut fick jag lov att lägga mig ner och sova fast jag egentligen inte "skulle", så min stackars tunga inte skulle gå sönder, som tur var så gick det bra och jag sov t.o.m. bättre av det. Min fina underbara vän som var hos mig en natt när jag hade som allra ondast, och var vaken med mig hela natten och höll om mig för att lugna, bad mig att försöka slappna av i käkarna vilket jag inte tänkt på. Faktiskt så lindrade det smärtan lite, jag försöker fortfarande att påminnna mig själv om det för det är bra, tror jag. Men jag misstänker att det snarare hänger ihop med stress (som han trodde) och förhoppningsvis inte något snett bett...
Lycka till med att ta bort stygnen! Jag fick inga stygn i halsen, utan dom brände bort mina mandlar. Vet inte vad som vore värst, faktiskt.

Society på 20 October 2011 - 23:39 sade:

Usch, låter verkligen jobbigt det där, inte alls skoj. Jag skickar över ett stort gäng med tankar om att du ska känna dig bättre snart! Till dig oxå Karro!

Tack!

[Martin]

Fråga hos din tandläkare nästa gång du är där. Kan du äta, tugga, och inte får huvudvärk, och inte gnisslar överdrivet mycket tänder så är det inga problem tror jag. Låter som du är en stressad själ och vi är alltid "On the grind"... Om du har ett bettfel är det nästan alltid bäst att operera det, så man inte får några problem när man blir äldre. Men det är en tuff operation, och det kräver att du har tandställning i ett år efteråt som mest, och ibland flera år innan. Men prova att massera käkarna, och lär dig slappna av i tungan, låt den vila mot botten av gommen och låt käkarna vila mot varandra. Detta är ett neutralt läge tror jag. Men jag vet inte så mycket, känns det rätt, så är det rätt...

[KarroGitarro]

Martin på 22 October 2011 - 22:00 sade:

Fråga hos din tandläkare nästa gång du är där. Kan du äta, tugga, och inte får huvudvärk, och inte gnisslar överdrivet mycket tänder så är det inga problem tror jag. Låter som du är en stressad själ och vi är alltid "On the grind"... Om du har ett bettfel är det nästan alltid bäst att operera det, så man inte får några problem när man blir äldre. Men det är en tuff operation, och det kräver att du har tandställning i ett år efteråt som mest, och ibland flera år innan. Men prova att massera käkarna, och lär dig slappna av i tungan, låt den vila mot botten av gommen och låt käkarna vila mot varandra. Detta är ett neutralt läge tror jag. Men jag vet inte så mycket, känns det rätt, så är det rätt...

Tack för tipset och tankarna. Hur går det för dig med post-op-tiden? Själv har jag lyckats äta både choklad + en halvstor portion vanlig mat idag! Och så orkade jag mig till plugget, var där i två timmar, på stan i en timma och sen blev jag så trött att jag fick åka hem och sova i fyra timmar. Och nu kan jag inte sova... xD Men mår bättre och det är skönt. Det gör dock fortfarande ont, särskilt när jag pratar. :\

[Martin]

Hej Igen carro.. Det går bra, idag började jag jobba igen, känns skönt att komma tillbaka till verkligheten igen.... Maten skiter jag dock i, har ingen matlust what so ever. Den får komma sen... när jag känner att jag orkar... har lite fett kvar så det är ingen fara... Fyfan, har precis börjat kunna prata lite. Vet hur det är. Man får göra det man älskar och ta det som det är... och bara acceptera allt. Snart är vi friska igen...

[Martin]

Här är en bra electro-platta att tillfriskna till:
Younger Brother – Spinning Into Place

[Martin]

Carro! Alter Bridge – Broken Wings